Ytterliggare lite mer som relaterar till min ätstörning..
Jag har anorexi. Senaste vägningen (26 maj) vägde jag 36,4 kg.
Har tvångsbeteende som yttrar sig i att jag vill att saker ska stå i precis den ordning och placering jag vill. Det är mycket viktigt och det handlar om varor i kylen,svalen,saker i skaferiet och på bordet. Jag mäter upp all min mat och speglar mig väldigt ofta. Fokuserar då på min mage. Speglar mig både framifrån och i profil.
Jag är kall (framförallt om händerna) och känner mig frusen mestadels. Har ett fjunlager över hela kroppen men som syns och yttrar sig mest på armarna- Har väldigt mycket hår där. Mitt hår är sprött och glanslöst och med en mycket torr hårbotten. Jag fäller även en del hår. Det rör sig inte om enorma mängder (att jag rickigt tappar hår) men just fäller en hel del. Detta händer när jag dushar och tvättar håret, efter jag har tvättat håret och även borstar det. Mitt hår har nu blivit så tunt på grund av allt fällande.
Jag kräks inte alls lika mycket som jag gjorde innan (då jag hade period då jag kräktes 7 dar i veckan, 6 grg om dagen) Det har minskat betydligt. Nu kräks jag mest när jag har hetsätit. Hetsätandet har varit mest godis, aldrig ”vanlig” mat. Har haft period på hetsätning (och kräkning efteråt) 1-2 gånger i veckan.
På måndagen den 30 maj läggs jag in på Lunds slutenvårdsavdelning för ätstörningar. Vet inte hur länge jag kommer att vara där. Det beror på.. Är också induviduellt. Jag hoppas att det inte blir allt för länge..
Jag tänker på det konstant. Är rädd och nervös och undrar och tänker på hur länge jag kommer att vara inlagd. Tänker på allt jag kommer att missa.. Just nu känns allt bara så hopplöst och ser så mörkt ut. Det är svårt att släppa anorexin- den har man hållit fast vid nu så länge och det känns konstigt med ett liv utan den.. Det är ju så jag har levt nu i ca 1 år. En dag kommer jag kanske uppskatta hjälpen jag fick och förstå att det var det som behövdes men just nu känns det väldigt svårt..
